Från planering till byggande
När Trafikverket planerar och bygger vägar och järnvägar börjar vi med en omfattande planeringsprocess. Där gör vi en åtgärdsvalsstudie och tar fram en väg- eller järnvägsplan. Efter det tar vi fram en bygghandling innan projektet är redo för byggstart.
Vi ansvarar för att planera, bygga och sköta statliga järnvägar och allmänna vägar, framför allt på landsbygden men även för vissa tätortsleder. Vi ansvarar också för de statliga färjelederna.
Det är många som behöver hjälpas åt om vi på bästa sätt ska kunna ta hand om och utveckla vårt väg- och järnvägsnät. Därför samarbetar vi med andra statliga myndigheter; länsstyrelser, kommuner, kollektivtrafik, intresseorganisationer, region- och samverkansorgan, allmänheten och fastighetsägare som berörs av våra projekt.
Planeringen av en väg eller järnväg börjar när vi har identifierat brister i transportsystemet. Vi undersöker hur vi kan åtgärda dem genom en så kallad åtgärdsvalsstudie. Studien ska behandla vilka typer av åtgärder som är möjliga för att lösa ett transportproblem.
Vi arbetar efter den så kallade fyrstegsprincipen för att få störst nytta av satsade resurser. Det innebär att vi stegvis analyserar vilka typer av åtgärder som behövs. Ibland kan det vara effektivt med en kombination av åtgärder.
Analys enligt fyrstegsprincipen:
1. Tänk om. Kan transportbehoven minskas eller kan andra transportsätt användas? Kan behovet av resande påverkas? Kan viss trafik som i dag går på väg flyttas över till järnväg? Eller kan kollektivtrafiken utvecklas?
2. Optimera. Kan väg- eller järnvägsnätet utnyttjas effektivare, till exempel genom hastighetsanpassning, variabla hastigheter eller trafikreglering?
3. Bygg om. Går det att lösa problemen genom förbättringar och mindre ombyggnader, till exempel genom att bredda, förlänga plattformar vid stationer, räta kurvor eller förstärka?
4. Bygg nytt. Krävs nyinvesteringar eller större ombyggnader, till exempel en ny trafikplats, en ny mötesstation eller en helt ny väg eller järnväg?
I åtgärdsvalsstudien utreder vi hur vi kan lösa brister i transportsystemet. I första hand försöker vi lösa problemet genom åtgärder enligt steg 1 och 2. Om det inte är möjligt går vi vidare till en konkret byggåtgärd, steg 3 och 4.
Åtgärdsvalsstudien svarar på frågan varför ett väg- eller järnvägsprojekt behövs.
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild process som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. Processen kallas planläggningsprocess och arbetet med att ta fram en väg- eller järnvägsplan kallas planläggning. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.
Resultatet av planläggningsprocessen och utformningen av vägen eller järnvägen beskrivs och redovisas i en väg- eller järnvägsplan.
I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där vi beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan vi gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan vi sätta spaden i jorden.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att vi tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att vi ska få deras synpunkter och kunskap. Vi kan samråda direkt med de berörda eller genom möten som är öppna för allmänheten. Ibland har vi också möten med de markägare som är speciellt berörda av ett projekt. Synpunkterna som kommer in efter samråd sammanställer vi i en samrådsredogörelse där vi också redovisar hur synpunkterna kommer att påverka projektet.
När väg- eller järnvägsplanen är klar gör vi en bygghandling. Den innehåller främst tekniska beskrivningar med krav som gäller vägens eller järnvägens funktion. Bygghandlingen fungerar som underlag för byggarbetet och innehåller också krav på försiktighetsmått och skyddsåtgärder.
Bygghandlingen måste stämma överens med väg- eller järnvägsplanen. Endast obetydliga avvikelser tillåts. Om det förekommer större avvikelser eller förändringar i projektet kan det bli nödvändigt att ändra planen eller att upprätta en ny plan.
Tiden från att planeringen börjar till dess att bygget startar kan variera stort. Det kan handla om ett antal månader, men också om många år. Även om det kan ta tid ska du inte vänta med att säga vad du tycker. Var med och påverka, exempelvis vid samrådsmöten, innan vi fattar det formella planbeslutet.
I broschyren Nya vägar och järnvägar – så här planerar vi kan du se vad du har för möjligheter att påverka, och när i projektet vi behöver dina synpunkter (se länk nedan).
Vi vill veta vad du tycker, och ju tidigare vi får in dina synpunkter, desto större möjlighet har vi att ta hänsyn till dem.
Nationell transportplan
Innan planläggningsprocessen för ett väg- eller järnvägsprojekt påbörjas, görs en långsiktig ekonomisk planering av det samlade transportsystemet för väg, järnväg, sjöfart och luftfart. Planeringen sammanställs i vad som kallas nationell plan för transportsystemet.
Den nationella transportplanen innehåller hur mycket pengar vi har att använda, vad som ska göras och vilka geografiska områden det rör sig om. Det kan handla om såväl nya järnvägar, vägar eller farleder som ombyggnader, drift och underhåll, samt åtgärder för trafiksäkerhet eller miljö.
Det är regeringen som slutligen beslutar om innehållet i den nationella planen utifrån Trafikverkets förslag. Trafikverkets uppgift är att se till att planen blir verklighet.
Läs mer om nationell planering
Länsplan för regional transportinfrastruktur
Förutom en nationell transportplan tar varje län fram en så kallad länsplan för regional transportinfrastruktur. Länsplanerna innehåller de satsningar som länen själva avser göra med hänsyn till de samlade transportbehoven inom regionen.
Det kan till exempel röra sig om regionala vägåtgärder, bidrag till regional kollektivtrafik, driftbidrag till icke-statliga flygplatser och samfinansiering av åtgärder i nationell plan. Regeringen beslutar om de ekonomiska ramarna för länen. Respektive län ansvarar för hur dessa medel prioriteras i sin länsplan.
